Elevrådsarbete på Sfi i Arvika
Under hösten 2022 inleddes ett ambitiöst projekt i Arvika som syftade till att främja elevinflytande på SFI (svenska för invandrare) – en satsning som går i linje med skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värdegrundsarbete.
Skollagen fastställer att elever ska ha möjlighet att påverka sin utbildning och uppmuntras kontinuerligt att delta aktivt i utvecklingen av sin utbildning, samt att de ska vara välinformerade om ärenden som rör dem. Trots detta hade det tidigare varit en utmaning att implementera en kontinuerlig struktur för elevinflytande på Sfi.
För många av våra elever var det en ovana att uttrycka åsikter, särskilt gällande utbildning och skola. Globalt sett är arbetet med elevinflytande i form av klass- och elevråd inte vanligt förekommande inom skolvärlden. Därför var vårt första steg att vänja eleverna vid att uttrycka sina åsikter, följa en dagordning och en mötesstruktur. Vi införde en obligatorisk mentorstid som användes till att förmedla information mellan elever, skola och ledning. De fick arbeta med studieteknik, värdegrundsarbete och återkoppla från klassråd. För grupper där svenska språket ännu inte var så utvecklat använde vi oss av språkstödjare.
Skapandet av en "Case Bank"
Innan vi inledde klassrådsarbetet erbjöd vi eleverna möjligheten att öva på att uttrycka sina åsikter genom olika värderingsövningar och fiktiva case, direkt kopplade till vår verksamhet och de utmaningar vi står inför. Vi skapade en ”Case Bank” med diskussionsfrågor som eleverna arbetade med under mentorstiden. Det var en värdefull förberedelse inför de kommande klass- och elevråden. Vår ambition var att ägna mycket tid åt förberedelser och skapa en känsla av igenkänning, så att eleverna skulle känna sig bekanta och trygga när det väl var dags att arbeta med klass- och elevråd.
Klass- och elevråden
När eleverna hade tillräckligt med övning och kände sig bekväma med mötesformen och strukturen för klassråden, var det dags att genomföra dessa i praktiken. För att underlätta för eleverna hade vi haft olika ingångar på klassråden, där vi fokuserade på trygghet och trivsel, undervisning och läromedel, arbetsmiljö och andra ämnen. Klassråden följer en bekant mall där eleverna utser en sekreterare och följer en dagordning, och lärarna hjälper till vid behov. Det är viktigt att eleverna känner att de får snabb återkoppling på saker som de tar upp på klassråden. Ärenden som kräver beslut från rektorn antecknas och tas med till elevrådet. Veckan efter klassrådet får eleverna respons på vad man i de olika grupperna tycker och vill ta med till elevrådet.
Syftet med klassråden är att skapa en meningsfull dialog mellan eleverna och skolan. I detta arbete är det viktigt att både lärare och ledning var lyhörda. Eleverna är experter på att vara elever, och det var därför nödvändigt att lyssna och ta till sig deras åsikter. Vi håller klassråd var fjärde vecka och elevråd två gånger per år, i maj och oktober. Representanter till elevråden valdes demokratiskt. Då eleverna ibland byter grupper är det inte alltid samma representanter på elevråden. Detta ger fler elever möjlighet att delta.
– Jag är väldigt stolt över att vi lyckats implementera arbetet med klassråd och elevråd på sfi i Arvika och att vi har hittat en modell som fungerar över tid. Vi kan kalla det en slags Arvika modell vad gäller arbete med elevinflytande. Vi vet ju att demokratiarbete börjar i klassrummen och det övergripande syftet med arbetet är att stärka demokratin, ge eleverna en röst. Genom att arbeta med klassråd och elevråd på sfi främjar vi alltså elevernas medborgerliga kompetenser och det blir mer naturligt för dem att hävda sina demokratiska rättigheter i andra sammanhang också utanför skolan. Man får heller inte glömma bort att arbetet med klassråd och elevråd också är en viktig del i skolans utvecklingsarbete. Om vi vill bli bättre på det vi gör behöver vi självklart ha eleverna med i det arbetet, säger Anna-Maria Nyqvist, Lärare på Sfi.